to be a bit italian: LÄSLYFTE

LÄSLYFTE I

VÅR GRUPP - FINT KOLLEGIALT ARBETE! TACK!
Från vänster till högre: José, José, Dina, Stavros, Monica, Juan, Gabriela, Susanna, Savina

SAVINA HAR JOBBAT SÅ HÄR:

INTRO LÄSLYFTE (med PISA perspektiv om läsförståelse)

VAD SKA VI GÖRA? Vi ska läsa en artikel/text Chi decide davvero? (Vem ska bestämma egentligen?)

VARFÖR: Jo, för att förstå det som vi läser!

HUR:

EN LEKTION 60 MINUTER

VI INTRODUCERAR TEMA MED EN VIDEO (tillsammans)
VI KOLLAR PÅ NYCKELORD OCH NYCKELMENINGAR (tillsammans)
VI GÖR EN TANKEKARTA (individuellt)
VI LÄSER TEXTEN (individuellt)
VI SVARAR PÅ ÖPPNA FRÅGOR (individuellt - eleverna använder penna och papper)

VIDEO INTRO TEMA

NYCKELORD/NYCKELMENINGAR

TANKEKARTA

TEXTEN PÅ SVENSKA

LAVORO COMPLETO SUL TESTO (de skriver på papper)

Vem bestämmer egentligen?

LEKTIONEN EFTER 30 MINUTER

VI KOLLAR PÅ GRAMMATISKA ASPEKTER (tillsammans)
ELEVERNA RÄTTER TILL (med en Googlefile med hjälp av lexikon/googletranslate/coniugatore...)
VI SAMTALAR OM TEMA (kommentera, diskutera, debattera, jämföra olika kulturer: muntligt - tillsammans) Vi har t.ex. kollat på FN Barnkonventionen
FEEDBACK OM DET SOM VI HAR GJORT (tillsammans)

RESULTAT!

TILLFÄLLE 1
VAR? RÖDABERGSKOLAN
VEM? 2 ELEVER ÅK 8-9
NÄR? DEN 26 OKTOBER 2016 KL. 16-17

DOKUMENTATION 1

RILLFÄLLE 2

VAR? STIMS
VEM? 1 ELEV ÅK 7
NÄR? 9 NOVEMBER 2016 KL. 14-15

DOKUMENTATION 2

I SNÖSTORM JOBBAR VI!

SUSANNA HAR JOBBAT SÅ HÄR:

EN LEKTION PÅ 60 MINUTER - ÅK 7-9 (4 elever)

SYFTE: Att utveckla språket, kommunikation och ordförråd i ett specifikt område. 4 momenter: läsa, samtala, höra, skriva

Introduktion (ca.10 minuter): Begrepp och nyckelord

Jag introducerade temat genom att prata om några begrepp och dess innebörder som vi kommer att inträffa under läsningen:

- myndig ,omyndig

- ansvar

- rättvis

- rättigheter och skyldigheter

Jag skriver dessa begrepp på tavlan och inleder en allmän diskussion. Jag skriver också några nyckelord vars betydelse kan vara svårt för eleverna att förstå när de kommer att läsa texten. Vi går igenom ordens betydelse.

Textläsning (ca.25 minuter): Att dela texten i stycken

Vi läser texten högt (VARFÖR HÖGT? Högläsningen synliggör läsarens läsförmågor och svårigheterna). Efter varje styck frågar jag om det är något som de behöver förklaras. Skälet är att dela texten i stycken är att det gör texten lättare att läsa. Styckena hjälper till att tala om för läsaren vad som är viktigt i texten; följaktligen blir det smidigare att följa röd tråd.

Svar på frågorna (ca.10 minuter):

Vi svarar på 7 frågor - mest öppna. //Till ex. skillnader mellan rättigheter och skyldigheter; vad är de viktigaste rättigheterna för barn?// Syftet är att befästa textens innehåll och inleda diskussionen.

Diskussion kring temat (ca.15 minuter):

Vi diskuterar kring temat och begreppen son vi hade gått igenom i introduktionen och jag märkte att alla elever kom med djupa tankar både utifrån textens innehåll och utifrån att de hade kopplat temat till deras erfarenhet (inferenser).

Resultat:

Eleverna har lärt sig

- nya ord och nya begrepp

- gjorde inferenser

- skillnader mellan rättigheter och skyldigheter

- skillnader mellan Sverige och Italien

SPANSKA LAGET HAR JOBBAT SÅ HÄR

METAREFLEKTION

TEMA - DESTO NÄRA ELEVERNAS INTRESSE DESTO BÄTTRE (tillgång till spontant diskussion)
DIDAKTISKA SKILLNADER (HÖG/TYST läsning)
KOLLEGIALT ARBETE I FORTSÄTTNINGEN

Susanna reflekterar över följande frågor:

VAD GICK BRA?

- Eleverna deltog aktivt. Det berodde på textens innehåll som utvecklade intressen och främjade diskussionen

- De har förstått vad texten förmedlade

- Inferenser: koppling till egna erfarenheter och kunskaper

- Ordförråd

- Reflektion över hur eleverna använde de ord, begrepp och meningar som lyftes fram i samtalet (för läraren!)

OBS. Eleverna skiljer sig kunskapsmässigt. Jag märkte att det var lättare för dem att kunna följa röd tråden eftersom vi hade gått igenom okända/svåra ord före läsningen!

VAD KUNDE FÖRBÄTTRAS?

- Att ha mer tid för att fördjupa temat (en lektion till?)

- Lägga mer vikt till moment 4 (att skriva). För att befästa dessa begrepp gav jag som läxa att hitta på webben barnkonventionen och skriva en analys utifrån detta kopplad till sina tankar och dra dem slutsatserna som är viktigast för eleverna kring temat.

- Jag kan tänka mig att det skulle ha varit spännande att skapa en teatertext att spelas, //dialoger//

- Om eleverna inte skilde sig så mycket kunskapsmässigt, skulle det ha varit lättare för några av dem.

TEXTER I OLIKA SPRÅK (ITALIENSKA, GREKISKA, SPANSKA)

SLUTSATSER

Om fabelns grupp:

Utifrån våra egna erfarenheter och gruppens som arbetade med fabeln kunde vi konstatera att använda en text som utgångspunkt för reflektion visade sig vara en engagerade aktivitet. Eleverna kunde på ett naturligt sätt ta till sig och knyta an till sina vardagliga erfarenheter.

Reflektionen om genre fabel/saga, kan anpassas till olika kunskapsnivåer och åldrar.

Man kan välja att läsa texten bokstavligt eller bildligt eller mellan raderna.

Testi di comprensione

LÄSLYFTE 2

Savina, Jannie, Susana, José, Eline, Rokia

Sydkurdiska

Nederländska

Spanska

Italienska

TEXT OLIKA FÖRSLAG: Susana och Rokia hade en saga.

José hade en berättelse som hette Sonen

Savina en faktatext om stereotyper

Eline hade en fabeln Hare och igelkott

Jennie hade texten vi jobbade med.

TEXT: DEN FLYGANDE HÖNA

av Godfrey Lynn i 1959, i Chicago

Jannie

Elev i åk 1 och 2 – högläsning och tankestopp tillsammans (text på Smartboard)

Rokia

Åk 1-2.3

Jag läste texten till eleverna sedan översatte till kurdiska. Eleverna hade svårt att förstå hur hönan kan flyga. Eleverna hur hönan bära paraply och flyga. Eleverna tänkte att hönan aldrig kan flyga. Gåsen var rädd för att bli dödat till jul. Alla fåglar kan flyga efter som de har vingar.

Savina

Åk 2 en elev

Savina läser högt en gång hela sagan. Sedan tar Savina och elev några tankestopp tillsammans.

José

José har bara en elev i åk 2 så jag arbetade texten med henne. Hon läste först texten och sedan läste jag igen men med korrekt uttal. Under läsningen gjorde jag några pauser för att förklara begrepp eller för att hon kunde göra frågor angående texten. Det fanns inte så många nya ord som behövde en speciell förklaring så det blev ganska lätt att läsa och förstå. Eleven tyckte att texten var rolig.

Susana

Elever: Fk, åk 1, 2 och 3. Jag läste själv och gjorde 4 tankestopp. De svarade enligt sina årskurs och bakgrund, till exempel de äldre visste att hönan inte kan flyga, men inte de andra. Efter berättelsen sa några exemplar som visar hur man kan tänka på bra sätt eller tvärtom och vilka resultaten skulle ha man.

Eline

Eline läste texten själv och gjorde nästan alla tankestopp som vi kom på tillsammans.

Eleverna tyckte att Eline måste fortsätta med texten. Eline hade för mycket tankarstopp.

I början var det bara Eline som gjorde tankestopp, men till slut började de med sina egna tanktarstopp.

TEXT PÅ SVENSKA + TANKARSTOPP

Sammanfattning om det som var bra och inte bra

Fördelar

Nackdelar

- Eleverna börjar så småningom göra egna små tankestopp och kopplingar som:

”Hönan flyger nästan på ett magiskt sätt som i berättelsen om Peter Pan.”

”Denna värld påminner om Kalle Anka, många sorters fåglar som beter sig som människor – inte så konstigt att de ska äta äppelpaj.”

”Man kan inte flyga med paraply – jag har testat!”

”Alla fåglar kan väl flyga eftersom de har vingar!?”, ”Nej, i alla fall inte pingviner!”

"Anka och Gås tror att det är Jul för att det ramlar ner snöbollar men det var äpple"

- Texten var kort

- Eleverna tyckte att texten var rolig

- Lämplig till åk FK, ÅK 1-3

- Öppen för tankar

- Mycket fantasi i texten

- De såg att när man tänker på positiv sätt resultatet kan bli bra eller bättre, men när man tänker på negativ sätt, resultatet kan vara inte så bra.

- Svårt att acceptera att alla frågor inte kan besvaras direkt och att man kan fortsätta ändå

Det kräver mycket träning att vänja sig vid metoden – kanske tre tillfällen med olika texter van vid stopp